Surfvåg i Slussen: idén, tekniken och läget 2026

Det finns ingen surfvåg i Slussen i dag, men idén om en stående våg mitt i Stockholm har levt sedan 2010. Föreningen Sthlm Sub Surfers föreslog då att den nya Slussen skulle byggas så att vattnet från Mälaren bildar en surfbar flodvåg. Ett examensarbete vid KTH visade 2013 att vinklade slussportar med en vinge kan skapa en sådan våg. Stockholms idrottsförvaltning bedömde 2025 att vågen tekniskt går att bygga, men att den inte kan vara permanent eftersom Slussen först och främst ska fungera som sluss.

Hur skulle en surfvåg i Slussen fungera?

En surfvåg i Slussen skulle vara en stående våg: en våg som står still medan vattnet strömmar igenom den. När snabbt vatten passerar en kant eller ett hinder under ytan bildas en uppåtgående puckel nedströms. Surfaren lägger sig i vågens framsida och rider mot strömmen utan att flytta sig, så länge balansen håller. Samma princip används i floder och kanaler där folk surfar på stående vågor i dag.

Slussen är platsen där Mälaren rinner ut i Saltsjön. Enligt Stockholms stad gör den nya Slussen det möjligt att tappa av nästan fem gånger så mycket vatten från Mälaren som den gamla, för att minska risken för översvämningar och säkra dricksvattnet. I förslaget från 2010 räknade föreningen med att nya Slussen behövde klara 1 500 till 2 000 kubikmeter vatten per sekund. En tidigare beräkning för en våg i Strömmen vid riksdagshuset hade gett en sex meter bred och huvudhög våg vid bara 171 kubikmeter per sekund.

Tekniken som pekades ut i KTH-försöken bygger på att slussportarna i den nya slusskanalen ställs i en speciell vinkel. En vinge monterad på porten under vattenytan styr vågens form, så att den blir stabil nog för både surfing och forspaddling.

Vad har hänt med idén om en surfvåg i Slussen?

Från förstudien i Strömmen till dagens Slussen
När	Vad som hände
Mitten av 2000-talet	Kanotklubben Strömstararna driver ett vågprojekt i Strömmen med Sub Surfers som samarbetspartner. Idrottsnämnden lägger ned projektet efter flera år.
3 mars 2010	Sthlm Sub Surfers föreslår i ett pressmeddelande att staden bygger en surfbar stående flodvåg mellan Gamla stan och Slussen.
2010	Föreningen tar kontakt med Projekt Slussen.
Juli 2013	KTH-studenter testar en modell av nya Slussen i skala 1:12 i forsarna i Älvkarleby. Ett examensarbete visar att vågen är tekniskt möjlig.
2016	Ombyggnaden av Slussen startar.
Våren 2017	Expressen, Dagens industri och Stockholm Direkt skriver att vågen kan bli verklighet.
2025	Liberalerna lämnar en motion om att utreda en konstgjord surfvåg i Slussen. Idrottsförvaltningen svarar i ett tjänsteutlåtande daterat 1 september.
2027	Victoriaslussen ska öppna för båttrafik enligt Stockholms stads tidsplan.

Vad hände med vågprojektet i Strömmen?

Idén om en våg i centrala Stockholm är äldre än Slussenprojektet. Kanotklubben Strömstararna, som paddlar i Strömmen nedanför riksdagshuset, startade i mitten av 2000-talet ett projekt för en stående våg där. Sub Surfers var samarbetspartner, eftersom en våg som passar forspaddling också går att surfa på.

Efter flera års arbete lade idrottsnämnden ned projektet, enligt föreningens pressmeddelande från 2013. Beräkningarna från Strömmen fanns ändå med som jämförelse i förslaget om Slussen, där vattenmängderna är mycket större.

Vad visade KTH-försöken 2013?

I juli 2013 meddelade Sthlm Sub Surfers att studenter och projektledare vid KTH hade gjort matematiska beräkningar och byggt en modell av nya Slussen i skala 1:12. Modellen testades i forsarna i Älvkarleby med goda resultat. KTH-studenten Caroline Lindberg visade i sitt examensarbete att det går att surfa i den framtida slusskanalen, som ändå blir djup nog för båtar.

Enligt Lindberg går vågens storlek att påverka genom att slussportarna ställs i olika vinklar. Vågens form går att styra med en vinge på porten. Projekt Slussens dåvarande projektchef Andreas Burghauser sa att de tekniska möjligheterna fanns. Han lade till att mycket arbete återstod, bland annat med säkerheten.

Vad sa Stockholms stad om surfvågen 2025?

Under 2025 lämnade kommunfullmäktigeledamoten André Nilsson (L) en motion om att utreda förutsättningarna för en konstgjord surfvåg i Slussen. Motionen tar upp teknisk genomförbarhet, ekonomiska och sociala vinster för turism och rekreation och påverkan på omgivningen, vattenvägarna och djurlivet. Stockholms kommunstyrelse skickade den på remiss till flera instanser, bland andra idrottsnämnden.

Idrottsförvaltningen svarade i ett tjänsteutlåtande daterat 1 september 2025, som idrottsnämnden behandlade den 30 september. Förvaltningen konstaterade att en del av förutsättningarna redan är utredda och att en våg tekniskt går att bygga på platsen. Den kan inte vara permanent. Om både vana surfare och nybörjare ska få plats kan det krävas prioriteringar mellan funktionerna. En investering skulle därför bara i begränsad grad öka aktiviteten bland förvaltningens prioriterade målgrupper, men vågen kunde ha ett värde vid evenemang som syns mitt i staden.

Förvaltningen påpekade också att det behöver bli tydligt vem i stadens organisation som ansvarar för investering och drift om frågan går vidare. Vid vår kontroll i oktober 2026 hade vi inte hittat något beslut om att bygga vågen.

Vad händer med surfvågen i Slussen 2026?

Ombyggnaden av Slussen pågår fortfarande. Stockholms stads tidsplan för nya Slussen anger att gång- och cykelbron mellan Söder och Gamla stan och Victoriaslussen för båttrafik ska öppna 2027. De sista arbetena görs 2028. En surfvåg som bygger på slussportarna kan tidigast prövas när slusskanalen är i drift. Ants Neo, som var med och tog fram idén, intervjuades om saken i P4 Stockholm hösten 2025 enligt Freeride.

Varför kan vågen i Slussen inte vara permanent?

Slussens huvuduppgift är att släppa igenom båtar och reglera vattennivån i Mälaren. Hur mycket vatten som tappas av styrs av vattendomar och av behovet att hålla Mälaren på rätt nivå. När vattenflödet är lågt finns ingen kraft som kan bära en våg. Slussportarna har också andra uppgifter än att forma vågor.

Föreningen räknade redan 2010 med att vatten kunde sparas under torrare perioder så att det blev vågor åtminstone varje helg. Idrottsförvaltningens bedömning 2025 pekar åt samma håll: vågen blir ett återkommande evenemang snarare än en surfplats som alltid är öppen.

Vilka städer har redan en stående surfvåg?

Den mest kända förebilden är Eisbachwelle i Englischer Garten i München. Där bildar vattnet i kanalen Eisbach en stående våg på omkring en meter, som surfats sedan 1972 och där surfing är officiellt tillåten sedan 2010. Vattnet är kallt och grunt, ibland bara 40 centimeter djupt. Vågen passar enbart erfarna surfare.

Eisbachwelle visar också hur känslig en flodvåg är. Efter en muddring i november 2025 försvann vågen. Enligt München stad bildades en ny stabil våg på naturlig väg under våren 2026. Den 8 maj 2026 tillät borgmästaren surfing igen under vissa villkor. En våg i Slussen skulle i stället vara byggd för ändamålet och styras med portarna.

Konstgjorda vågbassänger är en annan teknik. Där skapar maskiner brytande vågor i en bassäng som liknar havets. En stående flodvåg i Slussen kräver ingen sådan maskin, eftersom Mälarens vatten står för kraften.

Var kan du surfa i väntan på en våg i Slussen?

Utan en stående våg är surfing i Stockholm beroende av vind och väder vid Östersjökusten. De mest kända surfplatserna i Sverige ligger längs västkusten, till exempel kring Varberg. I vår guide till surfing går vi igenom svenska surfplatser, hur du läser vågprognoser och vilken utrustning du behöver.

Vill du ha fart på vattnet utan vågor finns sporter som SUP, wakeboard och elektrisk surfbräda. De fungerar på lugnt vatten och kräver inga vågor alls.

Vanliga frågor om surfvågen i Slussen

Finns det en surfvåg i Slussen?

Nej. Idén har funnits sedan 2010, men vid vår kontroll i oktober 2026 fanns inget beslut om att bygga en surfvåg i Slussen.

Vem kom på idén om en surfvåg i Slussen?

Föreningen Sthlm Sub Surfers föreslog den 3 mars 2010 att staden skulle bygga en surfbar stående flodvåg mellan Gamla stan och Slussen. Projektledare var Ants Neo och Johan Sandström.

Går det tekniskt att bygga en surfvåg i Slussen?

Ja, enligt både ett examensarbete vid KTH från 2013 och Stockholms idrottsförvaltning 2025. Lösningen bygger på vinklade slussportar med en vinge under vattenytan.

Varför kan vågen inte vara öppen hela tiden?

Slussen ska i första hand släppa igenom båtar och reglera Mälarens vattennivå. Vågen kräver ett stort vattenflöde och särskilda portlägen, så den skulle bara kunna köras vissa tider.

Vem skulle kunna surfa på vågen?

Idrottsförvaltningen påpekade att det kan krävas prioriteringar mellan vana surfare och nybörjare. En stående flodvåg passar också forspaddling i kajak.

När blir nya Slussen klar?

Enligt Stockholms stad öppnar gång- och cykelbron och Victoriaslussen 2027. De sista arbetena görs 2028.

Finns det andra städer med surfvåg mitt i stan?

Ja. Det mest kända exemplet är Eisbachwelle i München, som surfats sedan 1972. Vågen försvann efter en muddring i november 2025 och öppnades för surfing igen den 8 maj 2026.

Vad är en stående våg?

En stående våg är en våg som står still medan vattnet strömmar igenom den. Surfaren rider mot strömmen på vågens framsida och stannar på samma plats så länge balansen håller.

Läs vidare på Subsurfers

Källor

Källorna lästes 11 oktober 2026.