Surfing och olika sätt att surfa

Surfing handlar i sin grundform om att fånga en våg och följa den på en bräda. Men det finns fler sätt att surfa: med segel, drake, paddel, en handhållen vinge eller en elmotor. Vilket som passar dig beror både på vad du vill uppleva och på vattnet du har tillgång till.

Här går vi igenom vågsurfing, kitesurfing, vindsurfing, SUP, wingfoil, foilsurfing och elektriska surfbrädor. Du får också koll på närliggande sporter som wakeboard, wakesurfing, bodyboard och skimboard, vad som skiljer dem åt och hur du tar dina första steg på vattnet.

Vad är surfing?

I vanlig vågsurfing paddlar du med armarna för att komma i position och få fart. När en våg börjar bära brädan reser du dig och styr genom att flytta vikten och använda brädans kanter och fenor. Du behöver varken segel eller motor när du väl rider på vågen.

Ordet surfing används också bredare om flera brädsporter på vatten. Vindsurfing och kitesurfing använder vindens kraft, medan SUP vanligtvis drivs med paddel. Wakeboard hör till de bogserade vattensporterna. Här finns alla med för att göra det lättare att jämföra alternativen.

Gränserna överlappar dessutom. Du kan fånga vågor på en SUP, använda en foil tillsammans med en kite eller kombinera foilteknik med elektrisk drift. Foil beskriver konstruktionen under brädan, medan exempelvis wing och kite beskriver hur du får dragkraft.

Jämför olika typer av surfing

Jämförelsen visar grundformerna. Att exempelvis SUP och kitesurfing kan kombineras med vågor eller foil gör dem inte till helt skilda sporter varje gång utrustningen ändras.

Olika typer av surfing och hur de fungerar

Vågsurfing med shortboard eller longboard

Vågsurfing är formen som de flesta förknippar med ordet surfa. En stor del av sporten är att läsa havet: var vågorna bryter, vilken som går att fånga och när du ska börja paddla. Att resa sig är bara en del av tekniken. Position, tajming och förmågan att styra avgör hur mycket av vågen du får ut.

Brädorna ger olika förutsättningar:

• Longboard: en lång surfbräda som ger bra glid och ofta används för mjukare svängar, fotarbete och åkning på mindre vågor.
• Shortboard: en kortare bräda som möjliggör snabba riktningsförändringar och mer tekniska manövrer. Typiska prestandamodeller kräver mer av paddling och tajming.
• Funboard och midlength: mellanformer som kan kombinera paddelvänlighet med en mer lätthanterlig längd.
• Fish: en ofta kort och bred bräda med relativt fyllig form, vanligen med delad akter som kallas swallow tail. Den används bland annat för att hitta fart och glid i mindre vågor.
• Gun: en specialbräda för stora och kraftfulla vågor, med en utdragen form för paddling och kontroll. Den hör hemma hos erfarna storvågssurfare.
• Softboard eller softtop: en bräda med mjuk ovansida. Det är en konstruktion, inte en egen längdklass, och den används ofta vid undervisning.

En longboard för surfing är alltså något annat än en longboard på hjul. Välj surfbräda efter din erfarenhet, kroppsvikt och de vågor du faktiskt ska använda den i.

Vindsurfing med segel på brädan

I vindsurfing håller du i bommen runt ett segel som är monterat på brädan. Genom att justera seglets läge och din vikt kontrollerar du fart och riktning. Du kan vindsurfa på relativt platt vatten och behöver inte vänta på brytande vågor.

En bred skolbräda med ett hanterbart segel hjälper dig att öva start, styrning och vändningar. Längre fram finns exempelvis freeride, slalom, freestyle och vågsegling. Med en foil under brädan blir det windfoil. Läs mer i vår guide till vindsurfing.

Kitesurfing med drake och sele

Kitesurfing, även kallat kiteboarding, använder en styrbar drake för att dra åkaren över vattnet. Kiten är kopplad till en bom och sele genom linor. En vanlig brädtyp är twintip, som kan köras åt båda hållen, men det finns också riktningsbestämda vågbrädor och foilbrädor.

Det första du behöver lära dig är att hantera kraften i draken, säkerhetssystemet och situationer där du tappar kontrollen. Välj därför undervisning med kvalificerad instruktör. RNLI:s råd för kitesurfing betonar bland annat utbildning och bedömning av vind och plats. Fördjupa dig i vår guide till kitesurfing.

Stand-up paddleboarding med SUP

SUP står för stand-up paddleboarding. Du står på en bräda och använder en paddel för att ta dig fram. På lugnt vatten handlar det främst om balans, paddelteknik och vägval. SUP-surfing innebär i stället att du använder brädan och paddeln för att fånga och rida vågor.

En bred allroundbräda, en lång touringbräda och en SUP för vågor har olika egenskaper. Uppblåsbara modeller underlättar förvaring, medan en hård bräda kan väljas för en viss åkkänsla och användning.

För vanlig SUP-paddling rekommenderar RNLI flythjälpmedel, telefon i vattentätt fodral, rätt leash och att undvika frånlandsvind. Leashen måste passa miljön; en fotledsleash kan vara olämplig i strömmande vatten där den kan fastna. Läs mer om SUP och stand-up paddleboarding.

Wingsurfing och wingfoil med handhållen vinge

I wingsurfing håller du en uppblåsbar vinge direkt i händerna. Den sitter varken i en mastfot som ett vindsurfsegel eller långt bort på linor som en kite. På en vanlig bräda glider du på vattenytan. Med en foil under brädan kallas det wingfoil eller wingfoiling.

Du kan börja med att lära dig hantera vingen på en stor, stabil bräda och sedan gå vidare till foilens lyft och balans. Det är också den skillnad mellan formerna som RYA beskriver i sin introduktion till winging.

Foilsurfing på vågor

En foil är en bärplansvinge som sitter under brädan, förbunden med den genom en mast. När vingen rör sig genom vattnet skapas lyftkraft. Med tillräcklig fart kan brädan lyfta från ytan medan foilen fortsätter under vattnet.

I vågdriven foilsurfing kommer energin från vågen. Det skiljer sig från wingfoil, kitefoil och e-foil, där vind eller motor kan ge drivkraften. Pumpfoiling är ytterligare en variant där åkaren håller farten genom rytmiska rörelser efter att ha kommit igång.

Foilen kräver kontroll över både riktning och höjd. Den utskjutande konstruktionen gör även vattendjup och avstånd till andra särskilt viktiga. Läs vår fördjupning om foilsurfing.

Elektrisk surfbräda och e-foil

En elektrisk surfbräda använder batteri och elmotor för framdrivning. Därför behövs varken vind eller en brytande våg för att få fart. Två varianter är lätta att blanda ihop:

• Elektrisk jetboard: brädan körs på vattenytan och drivs av ett vattenjetaggregat.
• E-foil: motordrift kombineras med en foil som lyfter brädan över ytan när farten räcker till.

En e-foil är alltså en eldriven foilbräda, men alla foilbrädor har inte motor. Batteriets kapacitet, åkarens vikt, fart och förhållanden påverkar körtiden. Börja med instruktör och använd utrustningen enligt tillverkarens säkerhetsanvisningar. I vår guide till elektriska surfbrädor kan du läsa mer om alternativen.

Wakeboard bakom båt eller i kabelpark

På en wakeboard sitter fötterna i bindningar och du håller i ett handtag kopplat till en draglina. Dragkraften kommer från en båt eller en kabelanläggning. Bakom båten kan svallvågen användas för hopp, medan en kabelpark kan ha särskilda hinder för olika nivåer.

Du behöver ingen naturlig surfvåg. Det gör en anläggning med nybörjarundervisning till ett alternativ även långt från kusten. Läs vår guide till wakeboard.

Wakesurfing på båtens svallvåg

I wakesurfing används en lina för att komma upp på brädan. När du hittar rätt position på båtens svallvåg kan du släppa linan och fortsätta på vågens kraft. Det är den centrala skillnaden mot wakeboard, vilket även framgår av IWWF:s beskrivning av disciplinerna.

Brädan används normalt utan fasta bindningar. Åkningen sker nära båten och kräver en båt som uttryckligen är konstruerad och godkänd för wakesurfing samt en kunnig förare. Det är inget man bör improvisera bakom en vanlig motorbåt.

Bodyboard på en kort bräda

Med bodyboard rider du oftast vågen liggande på magen, även om det finns mer avancerade åkstilar. Du behöver därför inte lära dig samma uppresning som i stående vågsurfing. Simfenor används för att ta sig fram och fånga vågor.

Bodyboard är en egen sport med avancerade manövrer, inte bara en badleksak. Börja i små vågor på en lämplig plats. RNLI:s bodyboardråd tar upp bland annat rätt utrustning, strömmar och att välja förhållanden efter förmåga.

Skimboard från strandkanten

Skimboard skiljer sig från vågsurfing genom att starten sker från land. Du springer längs stranden, släpper brädan på en tunn vattenfilm och kliver på medan den glider. På platt, grunt vatten kan du träna glid och trick. Inom vågskimboarding används ansatsen för att nå en våg och surfa tillbaka.

Brädan är tunn och saknar normalt fenor. En jämn botten och fri yta är avgörande, eftersom ett fall sker nära marken. Läs mer om skimboard och hur sporten fungerar.

Bodysurfing och fler sätt att rida vågor

Vid bodysurfing använder du kroppen för att följa vågen, ofta med simfenor och ibland en liten handplane som hjälper handen att glida. Det är surfing utan en vanlig surfbräda. Kneeboarding på vågor innebär i stället att du rider knästående på en särskild bräda.

Surfing i en vågpool beskriver platsen där vågen skapas, snarare än en särskild brädtyp. På samma sätt beskriver big wave surfing vågornas storlek och kraven på åkaren. För den som ska börja är valet av grundgren mer användbart än att dela upp varje specialvariant i en egen sport.

Vilken typ av surfing passar dig?

Börja med en praktisk fråga: Var kommer du att kunna träna regelbundet? En sport du kan prova nära hemmet ger bättre möjligheter att utvecklas än en som kräver en lång resa varje gång.

• Du vill fånga havsvågor: börja med en lektion i vågsurfing. Bodyboard är ett alternativ om du vill rida vågor liggande.
• Du vill paddla och upptäcka omgivningen: titta på SUP i skyddat, lugnt vatten.
• Du har en vindutsatt kust eller sjö i närheten: jämför lokala kurser i vindsurfing, kitesurfing och wingsurfing.
• Du lockas av hopp och trick: en wakeboardpark med nybörjarverksamhet kan vara en bra startpunkt.
• Du vill prova känslan av att sväva över vattnet: leta efter en introduktion till foil eller e-foil med instruktör.
• Du vill utgå från stranden: skimboard kan passa där strandens lutning, botten och vattenförhållanden är lämpliga.

Det finns ingen surfgren som är lättast i alla situationer. Lugnt vatten kan göra SUP mer lättillgängligt, medan vind och ström snabbt förändrar svårighetsgraden. Utgå från platsen, undervisningen och utrustningen tillsammans.

Börja med vågsurfing som nybörjare

Första målet behöver inte vara att stå upp länge. Att kunna ligga rätt på brädan, paddla rakt och förstå när en våg bär dig ger en bättre grund för resten.

1. Börja med en lektion. Låt instruktören välja övningsområde och gå igenom hur du tar dig i och ur vattnet.
2. Öva brädkontroll. Hitta balansen liggande och känn hur brädan reagerar när du flyttar dig framåt eller bakåt.
3. Träna i små brutna vågor. Skumvågor, ofta kallade whitewater, används för att lära sig glida och resa sig under handledning.
4. Öva uppresningen och blicken. En instruktör kan hjälpa dig att anpassa rörelsen, fotplaceringen och hållningen.
5. Gå vidare när du kan styra och stanna. Först därefter blir det rimligt att öva positionering och start på obrutna vågor.

Hur snabbt du lär dig varierar. Tidigare brädvana kan hjälpa balansen, men ersätter inte paddling, vågläsning eller vattenvana. Regelbundna pass i hanterbara förhållanden ger fler tillfällen att öva samma moment.

Utrustning och val av surfbräda

För nybörjare i vågsurfing är en tillräckligt stor, bred softboard ofta lämplig. Även RNLI:s utrustningsråd för surfing lyfter fram den typen av bräda för starten. Längden ensam räcker inte för att avgöra om brädan passar; bredd, volym och form spelar också in.

Be surfskolan välja storlek efter kroppsvikt och erfarenhet. En mycket liten bräda kan göra det svårare att paddla och fånga vågor, även om den ser smidig ut på land.

Utrustningen runt brädan beror på gren och vattentemperatur. För vågsurfing ingår normalt leash, fenor och ett greppande däck. Vax används där brädans yta kräver det. I kallt vatten behövs en lämplig våtdräkt och ibland huva, handskar och skor.

Hyr innan du köper ett komplett paket. Då kan du prova om brädans storlek fungerar och om utrustningen går att transportera och förvara hemma. Jämför också vad som ingår i kurs eller hyra: skydd, dräkt, instruktörstid och eventuell avgift för park eller båt. En billig bräda är inte alltid en billig väg in i sporten om resten saknas.

Surfbrädans delar och material

Två surfbrädor med samma längd kan kännas helt olika. Det beror på hur volymen är fördelad, hur brädan böjer sig och hur kanter, botten och fenor samverkar. Därför är en enskild egenskap, exempelvis spetsig nos eller fyra fenor, inget säkert mått på hur snabb eller lättsurfad brädan är.

Vad heter delarna på en surfbräda?

• Nose: brädans främre del. Bredden och formen påverkar bland annat hur volymen fördelas framtill.
• Tail: den bakre delen. Former som round tail, squash tail, pin tail och swallow tail påverkar hur vattnet lämnar brädan och hur den beter sig i svängar.
• Rails: kanterna längs sidorna. Deras form hjälper till att bestämma grepp och respons när du vinklar brädan.
• Rocker: brädans längsgående böjning, synlig från sidan. Den behöver passa både vågtypen och resten av formen.
• Deck: ovansidan där du ligger och står. Greppet kommer från exempelvis vax, mjukt däck eller en traction pad.
• Bottom: undersidan. Plana, konkava och V-formade partier används i olika kombinationer för att styra vattenflödet.
• Fenor: hjälper brädan att hålla riktning och grepp. Single fin har en fena, twin två, thruster tre och quad fyra.

Fenuppsättningarna ger olika köregenskaper. Fler fenor innebär inte automatiskt bättre kontroll eller högre fart; även fenornas storlek, form, placering och samspelet med brädan spelar roll.

Skillnaden mellan PU, EPS och epoxy

PU och EPS beskriver två typer av skumkärna. Epoxy och polyester är däremot hartser som används i laminatet runt kärnan, vanligtvis tillsammans med glasfiberväv.

• PU med polyester: polyuretanskum med glasfiber och polyesterharts är en etablerad konstruktion för hårda surfbrädor.
• EPS med epoxy: expanderad polystyren kombineras ofta med glasfiber och epoxyharts. Konstruktionen kan göras lätt, men egenskaperna beror på hela uppbyggnaden.
• Trä och kolfiber: kan användas som delar i olika konstruktioner, till exempel för förstärkning eller för att påverka styvheten.

Channel Islands visar hur samma brädmodell kan byggas med olika skum och laminat. Det illustrerar varför ordet epoxy inte ensamt talar om vilken bräda som passar dig. Även PU-kärnor kan lamineras med epoxy.

Bedöm hållbarhet och miljöegenskaper utifrån den konkreta produkten. Materialnamnet räcker inte för att kalla en bräda miljövänlig. Livslängd, möjlighet att reparera skador och hur brädan tillverkas är också relevanta när du jämför alternativ.

Surfing i Sverige

Det går att vågsurfa i Sverige när rätt förhållanden uppstår. Varberg är ett exempel på en ort med flera surfplatser. Visit Varberg pekar ut bland annat Apelviken, Kåsa och Träslövsläge för vågsurfing. Vilken plats som fungerar en viss dag beror på vind, vågor och lokala förhållanden.

Välj en surfskola eller lokal förening som kan hjälpa dig att bedöma dagens vatten. En strand som ser lugn ut vid ett besök kan vara krävande nästa gång. Klippor, stenbotten, trafik på vattnet och vägen tillbaka till land behöver vägas in, inte bara våghöjden.

Du behöver inte heller bo vid havet för att ägna dig åt brädsport på vatten. SUP kan paddlas på lämpliga sjöar, vinddrivna grenar kan fungera på tillräckligt öppna vatten och wakeboard kan köras i kabelanläggningar. Kontrollera alltid platsens förutsättningar och lokala anvisningar.

Kända surfplatser i världen

En berömd surfplats är inte automatiskt lämplig för en första surfresa. Skilj mellan ett område med många olika stränder och en enskild våg som blivit känd genom professionella tävlingar. Samma kuststräcka kan rymma både undervisningsområden och krävande revvågor.

• Hawaii: ögruppen har en central plats i surfkulturen. Waikiki förknippas med surfundervisning och klassisk longboardåkning. Pipeline och Waimea Bay på Oahus North Shore är däremot kända för kraftfulla vågor som kräver stor erfarenhet när dyningen är stor.
• Kalifornien: Malibu, Huntington Beach och Santa Cruz är välkända surfområden med olika vågtyper. Det finns ingen gemensam svårighetsgrad för hela kusten.
• Australien: Bondi Beach, Gold Coast och Bells Beach är tre namn med stark koppling till surfing. Strand, säsong och dagens förhållanden avgör vilken åkning som är möjlig.
• Europa: Biarritz i Frankrike och Ericeira i Portugal är etablerade surforter. Nazaré förknippas framför allt med extrema storvågor vid Praia do Norte. Läs även vår guide till Ericeira.
• Sydamerika: Chicama i Peru är känd för långa vänstervågor, alltså vågor som bryter åt vänster från surfarens perspektiv. I Brasilien finns välkända surfområden kring bland annat Florianópolis och Rio de Janeiro.

För en nybörjare är tillgången till undervisning och lämpliga övningsvågor mer användbar än ett känt ortnamn. Ta reda på vilken strand undervisningen sker på, hur nivån anpassas och vad arrangören gör när vädret blir för krävande.

Förstå vind och vågor innan du åker

En vågprognos säger mer än om det blir stora eller små vågor. Titta på flera uppgifter tillsammans:

• Våghöjd: kontrollera vilken sorts höjd som anges. Signifikant våghöjd är ett statistiskt mått, och enskilda vågor kan vara högre.
• Vågperiod: tiden mellan två vågtoppar. Den beskriver en annan egenskap än höjden.
• Vågriktning: varifrån vågorna kommer och om kusten du tänker besöka är exponerad åt det hållet.
• Vindstyrka och byar: medelvinden visar inte hur kraftiga de starkaste vindbyarna kan bli.
• Vindriktning: avgör bland annat om vinden blåser mot land, längs stranden eller ut från land.

SMHI förklarar mått för våghöjd, vågriktning och vågperiod. Du kan även använda SMHI:s observationer och prognoser för vattenstånd och vågor som underlag. Uppgifter från en mätboj är dock inte ett direkt besked om hur en våg bryter på just din strand.

Frånlandsvind kan göra vattnet nära stranden till synes lugnt men samtidigt föra en SUP bort från land. Gynnsamma förhållanden för en erfaren surfare är därför inte automatiskt lämpliga för en nybörjare eller för en annan surfgren.

Säkerhet och surfvett

Surfa tillsammans med andra, välj förhållanden efter förmåga och berätta för någon på land var du är. Ta reda på var strömmar, hinder och säkra vägar in finns. I vågsurfing används en passande leash, men den ersätter inte simkunnighet eller förmågan att ta sig tillbaka.

Utrustningsråd är grenspecifika. Överför exempelvis inte valet av leash från vanlig surfing till kite, wakeboard eller paddling i strömmande vatten. Följ instruktörens och tillverkarens anvisningar för just den utrustning du använder.

I vågsurfing har åkaren närmast vågens brytande del normalt företräde. Starta inte framför någon som redan rider vågen, paddla runt åklinjen när det går och behåll kontrollen över brädan. Dyk aldrig med huvudet före när du faller. RNLI:s råd om surfvett och säkerhet ger fler exempel.

Surfingens historia från Hawaii till en global sport

Surfing har rötter i Polynesiens vågridningstraditioner och en särskilt stark kulturell förankring på Hawaii. Där utvecklades både brädor och åkteknik långt före den moderna tävlingssporten. Bishop Museums dokumentation av hawaiiansk surfing visar hur traditionella brädor och äldre surfkultur hör samman med dagens sport.

En viktig person i den internationella spridningen var Duke Kahanamoku. Han växte upp med simning och surfing i Waikiki, blev olympisk simmästare och bidrog till att göra surfing känd i andra delar av världen. Hawaiis officiella besöksorganisation beskriver hans betydelse i sin presentation av Duke Kahanamoku.

Under 1900-talet utvecklades lättare brädor och fler former för olika vågor. Surfing fick samtidigt ett stort genomslag i film, musik och strandkultur, särskilt under 1950- och 1960-talen. Senare växte organiserade internationella tävlingar och professionella karriärer fram.

En modern milstolpe var surfingens olympiska debut vid Tokyo 2020, spelen som genomfördes 2021. Den olympiska grenen var shortboard för damer och herrar.

Tävlingar och professionell surfing

I en surftävling gäller det att använda de vågor som kommer under ett tidsbegränsat heat. Åkarna måste välja position, avgöra vilka vågor som är värda att ta och genomföra manövrar som domarna kan belöna. Tiden och antalet deltagare i heatet beror på tävlingsformatet.

Hur bedöms en surfare?

I vanlig shortboardtävling bedöms varje våg på en skala upp till 10 poäng. Normalt räknas de två bästa vågpoängen ihop, vilket ger högst 20 poäng för heatet. Domarna värderar bland annat:

• Svårighetsgrad och hur offensivt åkaren tar sig an vågens krävande delar.
• Nyskapande manövrar och teknisk utveckling.
• Variation och kombination av större manövrar.
• Fart, kraft och flyt genom åkningen.

En större våg ger därför inte automatiskt högre poäng. Det är prestationen på vågen som bedöms. Prioritet och störningar av andra åkare kan också påverka resultatet. Regler och bedömningskriterier beskrivs i ISA:s regelbok från juli 2026.

Professionella tourer och internationella mästerskap

World Surf League Championship Tour är en central proffstour med deltävlingar där åkarna samlar rankingpoäng. Inför 2026 ersattes upplägget med en separat final för de fem högst rankade av en modell där säsongsresultaten avgör världsmästartiteln. Pipeline återinfördes som säsongsavslutning. Förändringen beskrivs i Reuters genomgång av WSL:s nya format.

Bells Beach och Pipeline hör till de välkända tävlingsplatserna inom professionell surfing. ISA World Surfing Games samlar nationella lag och är ett annat mästerskap än WSL:s proffstour. Därutöver finns exempelvis junior-, longboard- och parasurfingtävlingar.

Storvågssurfing har särskilda evenemang, där The Eddie Aikau Big Wave Invitational vid Waimea Bay är ett välkänt exempel. Sådana tävlingar är beroende av rätt vågförhållanden. Kontrollera arrangörens aktuella information om du vill följa ett evenemang; namn, format och tävlingsfönster kan ändras.

Vanliga frågor om surfing

Måste det finnas vågor för att surfa?

För vanlig vågsurfing behövs en våg som bär brädan. SUP, vindsurfing, kitesurfing, wingsurfing och elektriska surfbrädor kan användas utan brytande vågor. Wakeboard får dragkraft från båt eller kabel.

Vad är skillnaden mellan surfing och SUP?

Vid vanlig vågsurfing paddlar du med armarna och använder sedan vågens kraft. På en SUP använder du en paddel och kan ta dig fram på lugnt vatten. Det finns också SUP-surfing, där paddeln hjälper dig att fånga vågor.

Är foilsurfing och e-foil samma sak?

Nej. Foilen är bärplansvingen under brädan. En e-foil har elektrisk framdrivning, medan vågdriven foilsurfing använder vågens energi. Foil kan även kombineras med kite, vindsurfsegel och handhållen vinge.

Vad skiljer wakeboard från wakesurfing?

På en wakeboard sitter fötterna i bindningar och åkaren fortsätter hålla i draglinan. I wakesurfing används linan för starten och släpps när åkaren kan följa båtens svallvåg. Wakesurfbrädan används normalt utan fasta bindningar.

Kan man lära sig surfa som vuxen?

Ja. Vattenvana, fysisk förmåga, lämpliga förhållanden och anpassad undervisning spelar större roll än att ha börjat som barn. Välj en kurs där instruktören kan anpassa upplägget och brädan efter dina förutsättningar.

Hur lång tid tar det att lära sig surfa?

Det finns ingen bestämd tidsgräns. Att få ett första glid eller stå upp i skumvågor är ett annat mål än att självständigt välja, fånga och styra på obrutna vågor. Förhållanden, övningstillfällen och tidigare erfarenhet påverkar utvecklingen.

Vad är skillnaden mellan shortboard och longboard?

En longboard är längre och ger ofta bra glid och paddelförmåga. En typisk shortboard är kortare och utformad för snabbare manövrar, men kräver vanligtvis mer av åkarens tajming. Hela brädans form och volym behöver passa surfaren och vågorna.

Var kommer surfing ifrån?

Den moderna surfingen har starka rötter i Polynesiens vågridningstraditioner, särskilt på Hawaii. Under 1900-talet bidrog bland andra Duke Kahanamoku till att sprida sporten internationellt.

Vilken surfing ska jag börja med?

Välj efter var du kan träna och vad du vill göra. En kurs i vågsurfing passar om du vill rida havsvågor, SUP om du vill paddla och en introduktion i wakeboard om du lockas av åkning med draglina. Prova med hyrd utrustning innan du bestämmer dig.